Till rockens försvar

I det senaste avsnittet av min och Lasse Anrells podd Haverikommissionen går Lasse loss totalt och mördar både rocken och rockjournalistiken. Lyssna här, jag tycker inte det r mitt skarpaste ögonblick men jag tycker det är den roligaste episoden vi gjort. Önskar bara att jag filmat, det här var inte en radioutseende-inspelning. Det var show på hög nivå.

haverimördas.jpg

Hursomhelst dödas rocken med rätta. Ingen är lyckligare än jag att det får plats massa ickerock på dagens spellistor. Framförallt möjliggör det för många fler, icke traditionella rockers (läs män) att göra musik.

Lyssna på avsnittet här:

Men jag måste rycka in och försvara rocken här också. Det finns ju massa bra som är på väg att släppas. Här kommer tre svenska akter i rockgenren som är värda allt liv och uppmärksamhet:

Jag har tjuvlyssnat på Broder Daniels värdiga efterträdare Makthaverskans tredje album och är kär.

Ett annat briljant Göteborgsband, Pale Honey, ger ut albumet Devotion 13 oktober. Man kan tjuvlyssna på singeln Get These Things Out Of My Head om en av bandmedlemmarnas tvångssyndrom OCD. 

VULKANO FINAL-3.jpeg

Duon Vulkano har just släppt singeln C'est Bon från det kommande albumet Peach Punch. Jag frågade bandets Cissi om hur det egentligen är att spela den dödsdömda genren rock 2017?

– Lika fett som för tio år sedan med risk för att låta som en rockräv. Vi är ju inte ett renodlat rockband dock. Vi tror att livemusik är på ingång igen. Musik går ju i trender som allt annat och folk är nog peppade på musiker som kan spela instrument efter den elektroniska vågen.

Hur ska rocken överleva?

– Det kommer alltid att vara roligt att spela rock. Det är oundviklig fakta och det är ju uppenbarligen folk som uppskattar att lyssna på det också.

 

 

Jag återkommer med likadan text om var man hittar rockjournalistisken (förutom här). Så länge, tipsa om vilken rock DU tycker får finnas i kommentarfältet så gör vi en spoti-lista!